Sluta vakna klockan fem, snälla?
Neeejjje, jag vill inte gå upp vid fem på morgonen. Jag vill inte det. Ska man behöva acceptera det? Den senaste månaden, eller är det två månader, har Todd vaknat tidigare och tidigare och varit pigg och sugen på att gå upp. Jag är inte pigg klockan fem, det ska ni veta. Då vill jag helst krypa in under täcket och fantisera om att jag inte har barn alls (älskar dessa små monster men man behöver inte alltid tycka om dem.. zzz..). Men de går inte att fantisera bort tyvärr och med en rätt ihärdig liten son så är det svårt att ignorera dem, fasiken då. Det mysigaste med tvillingar och deras speciella relation är att han även väcker henne, såklart. Man vill ju spendera hela dagen med sin syster, sjukt gulligt om man hade varit vid sina sinnes fulla bruk men det är man inte klockan fem på morgonen. Hur som helst väcker han även henne och för att skona A och låta honom få en timma till innan han skall till jobbet så går vi tre upp och hänger i vardagsrummet när de vaknar. Hänger och hänger, det är nog en liten överdrift för jag ligger oftast på golvet med huvudet i deras hundkoja (jepp, de har en hundkoja som myshörna och de äääälskar den) och låter dem härja fritt. Det kanske är ljuset som gör dem pigga på morgonen (borde tejpa runt gardinerna kanske?) eller är det bara så att de bestämt sig för att fem är en bra tid? De ska få igen det här när de är tonåringar, var så säkra barn, payback will be sweet.
Men när man väl gått upp, bytt lite blöjor och klätt på lite kläder så är de ju rätt goa (sådär vid halv sju börjar man tycka om dem ganska så mycket igen, haha). Ibland får de morgonvälling i stället för gröten, mest för att de är så söta när de ligger och äter den i sin hundkorg. Det börjar så bra, de ligger och äter och är de bästaste barnen som finns (helt sjukt att vi fick de bästa, jag vet.. hihih).
Men sen börjar det ålas.. man är inte helt bra på att ligga still och njuta än.
Och det ålas vidare nedåt i korgen.
Tydligen är kanten det perfekta stället för att dricka välling på, who knew? A breakfast with a view kanske, är det en liten livsnjutare vi har fått på halsen? Han är rätt go ändå vår lille morgonmarodör och om inget annat hjälper så får man väl helt enkelt vänja sig vid femtiden, morgonstund har guld i mund eller hur? Zzzzznark...
Kraam och gomorron