Frustrationsfasen, när är du över?
De är i någon helt galen frustrationsfas just nu. Får de inte som de vill, får de inte leka i badrummet med toaletten, kommer de inte upp på möbler eller fram mellan saker eller får de inte leka med våra mobiler så blir de fly förbannande, alltså riktigt arga och det kommer tårar när de skriker. Eeeeh.. hur länge håller den här perioden i sig? De tolererar inte att man säger nej och när jag försökt sätta gränser och har använt min auktorirära röst (astöntigt låter det.. haha..) så ... wait for it... skrattar de! Men va fasiken? De tycker alltså att jag är rolig när jag blir arg eller om jag panikartat skriker NEJ när de är på väg att göra något farligt. Åkej, vad är det som händer och när går det här över? Kommer det att bli värre? Tänker mig att det är klart att de måste testa gränser och se vad man får och inte får göra, men måste de bli så arga när de inte får? Kanske är det en 1-års fas eller kan man komma in i trotsåldern redan nu? Hur får man dem att förstå att man är allvarlig?
Aaargh, mycket frågor nu men är man rådvill så är man. Jag hoppas bara att det ska gå över snart och att lugnet och nöjdheten ska infinna sig. Gör det någonsin det innan de flyttat hemifrån? Kanske lika bra att acceptera och vänja sig vid verkligeheten med barn.. haha.. Tur att de blixtrar till med skratt och bus, nästan lika ofta som de blir arga, för det älskar vi här hemma!
Här är man så arg att man spricker eftersom jag tog fjärrkontrollen från honom, dumma mammi!
Den här lilla snäckan skriker eftersom jag tog min sko från henne. Förlåt Emmisen, lovar att när du fyllt tio år så ska du få bita på mina skor precis så mycket du vill. Mammi lovar dyrt och heligt!!
Kraam och gomorron