Spakväll, typ i alla fall..
Du vet den där känslan när man inte duschat eller rakat armhålorna på två dagar, inte tvättat håret på en vecka, naglar på både fötter och händer ser rätt taskiga ut, man vet inte riktigt när man borstade tänderna sist och spegeln inte ens försöker låtsas att man är lite fräsch, inga vinklar på selfien är fördelaktiga så att säga. Den känslan känner jag aldrig. Typ. Inte. Eller? Allt för ofta nu för tiden?
Den senaste månaden har allt tagit så mycket tid med barnen, det är fantastiskt kul att de rör på sig men det gör också att man aldrig kan lämna dem någonstans och göra något eget där man inte snabbt kan avbryta, utan att ha hjärtat i halsgropen hela tiden och känna att öronen jobbar som en kanin med adhd för att lyssna efter om det händer något. Att duscha har blivit en lyx, att få gå på toaletten med stängd dörr är en ynnest (och inträffar bara när A kommit hem eller när vi har besök, heaven!!) och har jag hunnit att borsta tänderna innan lunchpromenaden vid halv ett är det underbart. Därför hade jag ikväll hemmaspa när barnen somnat, egentid, spakväll, pysselafton, badrumsarrest - kalla det vad du vill - det var helt underbart. Känner mig som en ny människa, på riktigt. Jag la ansiktsmask och gjorde någon sorts peeling med en helt fantastisk och guldfärgad YSL-creme, tog bort gammalt nagellack och gjorde nytt på både fötter och händer (sjukt välbehövligt..), tvättade håret, gjorde inpackning, peelade hela kroppen med vantar och sockerpeeling och smorde in mig med en fantastisk Biotherm bodylotion (den orangea flaskan. Tack syrran, den är så bra!). Som grädde på moset blåste jag håret i säkert tjugo minuter bara för att jag kunde.
Sammanfattning på kvällens aktivitet:
Tidsåtgång - enorm. Känsla efteråt - som en prinsessa. Insats vs. utdelning - fantastisk overload på utdelningen och det är jag defintivt värd. Kram och gonatt!