Han går!!! One up, one to go...

Lilleman är numera en elva och en halvmånaders upprättstående liten kille, han går!! Det är helt galet egentligen hur fort det gått, känns som det var för någon vecka sedan bara som han stod och balanserade och nu så går han verkligen. Lite vingligt, lite svajjigt (så sött att man dör lite.. åååh) men ändå målmedvetet. Och så glad han är när han går, kan förstå att det är en stor sensation även för honom såklart, en liten gående solstråle! Lite mindre nöjd är han när han till slut faller på rompen men det är ju förståeligt, eller hur - vem hade inte varit det? Emmi är inte riktigt där än, hon står och balanserar lite ibland men är inte så sugen på att gå utan att man håller henne i handen. Men vi resonerar så här, hon var ju först med så mycket annat som krypandet, vändandet från rygg till mage, tänder och att greppa saker, så något kan han ju vara först med. Hon får helt enkelt unna honom att vara först ibland, haha. 
 
På tal om de fantastiska actionbilderna nedan så är alla ställen som de inte får vara på numera deras favoritställen - som toaletten typ. Allt står på handfatet nu, toarullar (efter att Emmi ätit upp typ fem rullar, eller var det sex? Man orkar ju inte räkna till slut), toalettborsten och rengöringsmedel. Det är inte värt det när man ser att toaborsten ligger på golvet efter att de haft en räd inne på toan, jag menar vem vet vad de gjort med den? Uuuuuääääh. Igen uuuuääääh. Så, enkelt beslut som gör mitt liv så mycket lättare, ta bort allt från golvet när de små upptäckarmarodörerna är i farten. Då kan de undersöka allt som är ofarligt och väggfast.. haha.. Hur som helst, tillbaks till gåendet - den STORA sensationen - ja ni ser ju nedan, ingen tråkig gångstil den här sköna lilla pyjamaskillen har! 
 
Kolla här mammi, nu har jag lekt färdigt på toan, har säkert händerna fulla av härliga bakterier och är klar att jaga dig.. Kom så kan vi kramas mammi!! 
 
Mäh, vänta då. Jag vill ju bara komma till dig och mysa lite...
 
Aja, vi går väl in och kramas här då. Nu har jag gått skitlångt mammi, måste vi gå längre? 
 
Äschje, jag sätter mig här lite i stället och så kanske man får en bacillkram nu? 
 
Å ja, klart han fick en kraaam till slut men det är svårt att fota sig själv med ett barn i famnen som kramas. :) Bacillerna får man ta på köpet, det är ju trots allt säkerligen redan både kräks-, bajs- och kissbakterier överallt i det här huset efter alla blöjluftningar, bajsläckage och kräksepisoder som har inträffat här. Låter det lite äckligt? Jag förstår dig om de gör det, men man hinner inte ojja sig så himla mycket när man får tvillingar, im just telling you! 
 
Gonatt! 

Kommentera här: